DANSVERK

Ögonblick ur Orfeusmyten

Dansverk som på olika sätt och i olika rum använder ny teknologi i ett korografiskt utforskande av Orfeusperspektivets flytande tillstånd - mellan liv och död.

Possente Spirto

bildkoreografi på WEBSTAGE Premiär 29 april 1998

Orfeus Klagan

solokoreografi för en Industrirobot (ABB robot irb 1400). Installation på Dansmuseet i Stockholm hösten 1998. Västerås våren 1999

Ny robot dans

Vattensprutande robot i en bur av glas och projektioner. Installation i augusti på Gustav Adolfs Torg i samarbete med Dansmuseet och ABB P.S. Interaktiv installation - solodans i ett rörelsesensoriskt rum av röst- och bildminnen. Premiär hösten 1999. Koreografi och rörelseprogrammering Åsa Unander-Scharin Musik Claudio Monteverdi och Carl Unander-Scharin i samarbete med techno kollektivet Stockholm-Embryo Dans Kerstin Abrahamsson, Petra Fredrikzon, Dan Johansson och Åsa Unander-Scharin Videofotograf (Possente Spirto) Tomaz Blanc Senografiskt rum och projektioner (P.S. och Ny robot Dans) Mateusz Herczka Musiker Keren Bruce(viola da gamba), Kerstin Frödin (blockflöjter), Urban Westerlund (orgel), Carl Unander-Scharin (tenor) Programutveckling Peter Rajka och Magnus Lundin

videofoto Tomaz Blanc bearbetning Åsa U-S

videofoto: Mateusz Herczka

bild Åsa Unander-Scharin

Honorary mention to Åsa Unander-Scharin, for ìThe Lamentations of Orpheusî, an installation whose compelling aesthetic relies on the sophistication of its principal element, an industrial robot whose choreographed movement are attuned to music from Monteverdis Lòrfeo.
(LIFE 2.0 - the first international competition seeking exellence in artistic creation that has embedded in it the practices of Artificial Life, February 1999)

Animerade dansare, ängsliga själar i en undre värld...direkt på en datalänk (DN, april 1998)

Åtrå Kaos och Geometri

(1997-98) Koreografi Åsa Unander-Scharin Musik Francesco Boschetto Dans Katarin Eriksson Petra Fredrikzon, Sandra Medina, Johanna Molund och Jondi Jonsson Lecapre

foto Per Molund

"Formerna är mjuka, som dansarnas armar i en vågrörelse eller en glidning när de intagit rummet från fönsternischerna. Plötsligt semaforerar de, plöjer egna vägar genom rummet och sätter igång tankar om riktningar, balans, dynamik, men även ensamhet. De uppslukas av den kämnnslomässigt intensiva värld som Francesco Boschettos elektroakustiska verk för soloviolin frammanar: dramatisk - och kontrollerad. Det hårda och det mjuka möts, i slutet samlas alla i unison rörelse. Efteråt känns rummet märkligt tyst och tomt." (SvD, december 1998)

m o b i l e r(1992-98) Transportabla danverk - á 1-5 minuter - för udda platser Isilsk - utbrott i snö Yrpärla - bryter sig ut ur en vägg Ormel - slingrande nerför en trappa Krabbodil - glider crawlande över golvet (30-50 meter) Possente Spirto - låter sig bevekas av Orfeus sång ur C. Monteverdis L´Orfeo (1601) Fanfar - som två Aida-trumpeter Ropet - svävande i röda rep Vi Liknar - sakral duett strävande sida invid sida Koralg - vågor i ett pärlband av dansare Koreografi Åsa Unander-Scharin Musik Carl Unander-Scharin och Claudio Monteverdi (Possento Spirito) Text Katarina Frostenson (VI LIKNAR) Dansare Kerstin Abrahamsson, Petra Fredrikzon, Dan Johansson, Jondi Jonsson Lecapre, Johanna Molund och Mikael Strid

foto Mona Loose

foto: Per Molund

videofoto Tomaz Blanc bearbetning Åsa U-S

"... en rörlig och ljudlig pausinstallation där Åsa Unander-Scharin överraskar med
Yrpärla, Is-ilsk, Ormel och andra uttryck. En uppfriskande idé." (SvD mars-94)

ì Åsa Unander-Scharins underbart bombastiska invigningsfanfar
med två dansare i svart.î (Nutida Dans -96)

" Ett stycke bort utanför Medborgarhuset står unga Linda Carlquist, till synes helt absorberad av de korta rörelsemelodier som Åsa Unander-Scharin koreograferat för platsen. I synnerhet Isilsk, ett solo där Mikael Strid i gula galonbyxor faller rullar och reser sig mot en vägg, fascinerarLinda Carlquist, som inte visste att det var Dansens Dag med gratis rörelse över hela stan." (SvD, april 1998)

... entendre encore ...

(1996) Koreografi Åsa Unander-Scharin Musik Carl Unander-Scharin (inkl. remix av två arior av Georges Bizet) Dans Mikael Strid, Henrik Vikman och Åsa Unander-Scharin Ljus Anders Larsson

foto Mona Loose

"... en längtansblå undervattensvärld av minnen och röster att fiska ur, dyka ned i, ge sig hän åt. Åsa Unander-Scharin låter kropparna bilda kanande horisontlinjer på golvet, simma, glida på tonerna ur Bizets opera Pärlfiskarna. Det finns en skön tyngd i rörelserna, också när dansarna lämnar golvet. En musikalitet." (SvD mars-96) " Till en elektronisk mix av guldkornen från Georges Bizets opera "Pärlfiskarna" dyker Unander-Scharin ner i ett mediterranskt vatten fyllt av märkliga varelser, svårfångade existenser och stim av unisona kroppar. Själv på scenen tillsammans med Mikael Strid och Henrik Vikman utvecklar hon en poetisk, inte sällan sentimental vokalis, brusten likt blicken genom havets spegelyta." ( Dagens Nyheter, mars -96)

"Åsa Unander-Scharins röda lindanserska i "entendre encore" är ett av de mycket få exempel på positivt laddade kvinnofigurer i samtidsdansen" (Aftonbladet, mars-96)

Pumpgropen

(1992-94) Koreografi Åsa unander-Scharin Musik Carl Unander-Scharin Scenografi och Kostym Nella Koskelin Text Katarina Frostenson och Stig Larsson Dans Sandra Medina, Rasmus Ölme, Mikael Strid och Åsa Unander-Scharin Ljus Anders Larsson

"... en föreställning som med alla sina komponenter skapar spännande associationer, pendlande mellan det sakrala och lätta. Fem dansbilder, sångdikter om jord och luft, materia och liv, avlöser varandra." "En nedstigning stimulerar sinnena" (SvD, december-92) "Det är en häpnadsväckande vacker dansad och musikburen dikt..."(Expressen, december-92) "...fyller rummet med pulserande rörelser..." "ögonblick av sällsam skönhet" (DN, december-92) "I Pumpgropen som var en mycket dramatisk och helgjuten föreställning, fogades Frostensons Beckettska poesi, Unander-Scharins rika musik och dansarnas protoplastiska rörelser samman till en bild av ett embryo - på väg att explodera". (Aftonbladet, januari-93)) "Scenbyten, rörelseväxlingar, nervighet, allt var elegant, intensivt, och mångbottnat laddat på ett abstrakt plan. Pumpgropen med sitt poetiska skimmer var lika rationellt otydbar som en abstrakt målning, men lika underbart betydelsemättad..." (Åbo Underrättelser, april-94)

Go back