Institutionen för tal, musik och hörsel Hörselteknik, hörsel
Nedsatt hörsel - vad kan man göra åt det?
Forskningen inom hörselteknik syftar till att förbättra möjligheterna
för hörselskadade personer att uppfatta tal och andra ljud och att förstå
vad som sägs. Arbetet får lite olika inriktning beroende på graden av
hörselnedsättning. För lättare hörselskador räcker det ofta med någon form
av bärbar apparat som hjälper hörselsinnet, en hörapparat. För svårt
hörselskadade krävs det mer avancerade insatser.
För personer med mycket svår hörselskada är det inte praktiskt möjligt
att utnyttja vanligt ljud för att överföra meddelanden. Ett elektroniskt
hjälpmedel måste då koda om tal och andra ljud och överföra den viktiga
informationen på annat sätt. Elektrisk stimulering direkt in i innerörat
är den vanligaste metoden, det kallas cochlea implantat. En hörselskadad
person har ofta svårare att följa ett samtal i telefon än i en dialog
ansikte mot ansikte. Människans förmåga att kombinera information från
olika sinnesorgan är därför ett viktigt område som vi också forskar på. Vi
undersöker därför också möjligheter för överföring av tal till
känselsinnet genom vibrationer i fingrarna, och till synen i form av
ljusmönster. Dessa signalvägar ska användas som ett komplement till
informationen i ljudet, som når den hörselskadade i samal med andra
människor.
Personer med lättare hörselskada kan utnyttja en hörapparat för att
förstärka ljudet. Problemet är att det skadade örats automatiska
känslighetsreglering är försämrad och hörselsinnets omfång för ljudstyrka
och frekvens blir därigenom mindre än normalt. Ett skadat öra kan därför
inte särskilja så många slags ljud som ett normalt. För att kompensera
detta måste hörapparatens signalbehandling anpassa sig automatiskt till
det omgivande bakgrundsljudet. Ljudmiljön i exempelvis hemmet och på en
flygplats är mycket olika, och hur hörapparatens automatik ska utformas i
detalj är ett högaktuellt forskningsområde som vi arbetar med.
Ett annat viktigt forskningsområde är hur hörapparaternas
signalbehandling i praktiken ska anpassas till en hörselskadad persons
behov. De metoder för individuell anpassning av hörapparater som används
på sjukhusens hörselkliniker bygger på en teoretisk optimering utgående
från matematiska modeller av vår hörsel. Men dessa modeller är mycket
osäkra och kan bara ungefärligen förutsäga vilken taluppfattning och
hörstyrka det förstärkta ljudet ger. Mer grundläggande forskning om vårt
hörselsinne är därför nödvändigt för att kunna hjälpa hörselskadade på
bästa sätt.
Den gemensamma grunden i alla våra forskningsinriktningar är människans
förmåga att uppfatta tal och andra ljud med hjälp av hörseln och andra
sinnen. Utmaningen ligger i att försöka tillämpa dessa grundläggande
kunskaper i "intelligenta" elektroniska hjälpmedel som kan hjälpa
hörselskadade i vardagens skiftande situationer.
