Institutionen för tal, musik och hörsel
Talteknologi och
talkommunikation, tal
Talet som kommunikationsmedium
Forskningen inom avdelningen är tvärvetenskapligt med kontakter inom
många ämnesområden som till exempel lingvistik, fonetik, psykologi och
medicin förutom den rent tekniska inriktningen. Arbetet inom avdelningen
rör alla aspekter av talad kommunikation mellan människor och mellan
människor och datorer. Det innebär att vi studerar hur människan talar med
hjälp av stämband, käke, tunga och läppar.
Akustiska modeller av talet bildar grunden för hur vi kan skapa
konstgjort tal - talsyntes. Talsyntes kan även genereras med hjälp av
bearbetat inspelat tal som sätts ihop på ett intelligent sätt. I båda
fallen fordras modeller för relationen stavning och uttal liksom modeller
för hur yttrandet är beroende av det som sagts tidigare, yttrandets
grammatik och dess semantik.
Talförståelse är det omvända problemet - att låta en dator känna igen
vad som sägs. Metoderna inom detta område är i hög grad baserade på en
statisk beskrivning av stora mängder inspelat tal. Det är dock även av
intresse att studera hur vår kunskap om det talade språkets underliggande
egenskaper skall kunna utnyttjas och kombineras med de statiska
metoderna.
I talbaserade dialogsystem integreras talteknologin i fullständiga
system där modeller för dialoghantering måste utnyttjas. Inom detta område
ingår inte bara hantering av enkla dialoger utan även studier av hur
systemet skall vara robust på alla nivåer och hur fel skall hanteras.
För multimodala tillämpningar har den akustiska talsyntesen
kompletterats med animerade talande ansikten. Med hjälp av animerade
talande agenter kan dialogsystemen ges nya viktiga kanaler för
informationsöverföring. Visuell och akustisk syntes kan skapa nya robusta
system som kan användas i störda miljöer och även som hjälpmedel för
personer med hörselnedsättning.
Ett speciellt forskningsområde inom avdelningen rör talarbeskrivning.
Området har tillämpningar inom både talsyntes, som till exempel syntes av
olika röster, taligenkänning, som speciella personanpassade system, och
talarverifikation. Talarverifiering kommer att få stor betydelse för
säkerhetkontroll inom till exempel framtida banktjänster. En grupp inom
avdelningen har fokuserat sitt arbete på hur tal- och språkteknologi skall
kunna tillämpas inom handikappområdet. Som exempel på ett sådant
hjälpmedel som vi arbetar med är ett system som snabbar upp skrivandet,
vilket kan vara till stor hjälp för talskadade med rörelsehinder.
Forskningsprojekt
| 
