Program

KoM 2009 - Känslor och Musik 2009

Lördag, 9 Maj 2009

Klicka här för att se några bilder från KoM2009.


Plats: Fantum, Lindstedtsv. 24, Plan 5, 114 28 Stockholm


9.30-10.00

Registrering och kaffe


10.00-10.15

Invigning av symposiet


10.15-10.45

Fredrik Ullén Karolinska Institutet - Institutionen för kvinnors och barns hälsa

Den musicerande hjärnan: studier på produktion av rytmiska sekvenser, musikaliska emotioner och improvisation

Under de senaste åren har vi sett en explosionsartad utveckling vad gäller studier på den musicerande hjärnan. Jag kommer här att först summera studier från vår grupp på hur hjärnan kontrollerar rörelsesekvenser, och i synnerhet den rytmiska aspekten av dessa, samt hur rytmisk information processas i olika sinnen. Därefter kommer jag att ge några exempel på studier från andra laboratorier på neurala korrelat till musikaliskt utlösta känslor. Slutligen kommer jag att diskutera våra arbeten på hjärnmekanismer för kreativitet, där vi använder oss av musikalisk improvisation som modellbeteende.


10.45-11.15

Björn Hellström Konstfack - Enheten för forskningsadministration och externa relationer

Musikaliska magneter och missiler. Om konsten att synliggöra stadens offentliga ljudmiljöer

Musik, muzak och ljudinstallationer av olika slag, distribuerade via högtalare, är idag legio i offentliga miljöer. Det här är en trend som växer och som spänner över olika uttrycksformer, allt från rent kommersiella budskap till konstnärligt estetiska formuttryck. Vi konfronterar ständigt sådana situationer i vår vardag, vilket får återverkningar på vårt beteende. Musik används ofta med dubbla syften: som magneter för en grupp och som missiler mot en annan grupp. Man kan rent av tala om en stigmatiserande ljuddesign. För att skapa en kvalitativ miljö, tillgänglig för alla, förutsätts dock helt andra strategier, där man beaktar rumsliga, estetiska, sociala och verksamhetsbaserade aspekter.


11.15-11.45

Roberto Bresin, Anders Friberg, Marco Fabiani, Kjetil F. Hansen KTH - Skolan för Datavetenskap och kommunikation

Känslomässig kommunikation i musikutförande. Hur snabbt ska det spelas ett glatt utförande?

Det är välkänt att musiker förändrar akustiska parametrar för att variera känslouttrycket i ett musikutförande. Vad man inte vet är hur mycket dessa parametrar varieras. En typisk fråga skulle kunna vara ”Hur snabbt ska man spela i ett glatt utförande?” I vårt föredrag presenterar vi resultaten från en studie där erfarna musiker har manuellt ändrat olika kombinationer av akustiska och strukturella parametrar (tempo, ljud nivå, artikulation, frasering, transponering, klangfärg, attack hastighet) i syfte att förmedlar fem olika känslouttryck (neutralt, glatt, rädd, fridfullt, sorgset) för var och en av fyra olika musikstycken (neutralt, glatt, rädd, fridfullt, sorgset).


11.45-13.30

Buffé, mingel och demonstrationer


Demonstrationer från Musikakustiska forskningsgruppen vid KTH CSC


Roberto Bresin - MusicBoxes: musikinstrument för barn för att uttrycka känslor

MusixBoxes är ett musikinstrument för barn som består av fem trälådor med olika former och färg. Varje låda har en regel som tillåter att styra en musikalisk parameter som t.ex. tempo, ljudnivå, artikulation, klangfärg. Barnen kan välja en musikstycke från en databas och styra styckens expressiva utförande genom att använda trälådorna i realtid.  Instrumentet kan spelas av ett barn eller flera barn samtidigt.


Marco Fabiani - pyDM: styr musik med färg och känslor

pyDM is a multi-platform application that allows real-time performance control of music in several ways: using basic emotions coded with different colors, using macro rules (i.e. activity-valence) or specific musical rules (for expert users). It supports OpenSoundControl (devices such as the iPhone can be connected to pyDM as used as controller).


Anders Friberg - Home conducting

Home Conducting innebär att användaren kan styra det musikaliska uttrycket av ett stycke med hjälp av gester. Man kan se det som en form av dirigering där man lämnar det tekniska utförande till musikerna (datorn) och i stället fokuserar på de expressiva kvalitéerna i musiken och i geststyrningen. Tanken är att det ska vara ett uppspelningsverktyg som kan användas i hemmiljö snarare än i konsertsammanhang och som gör att den annars passiva lyssnaren kan aktiveras och medverka i den konstnärliga processen.


Kjetil F. Hansen - Dj-scratching med Skipproof

Skipproof är ett datorprogram för att styra de olika gester som används av DJs i deras musikutföranden. Programmet är även en virtuell skivspelare där man kan scratcha på ljudinspelningar. Skipproof kan användas båda med MIDI-instrument, styrenheter för spel, rörelsesensorer och annat. Här får du möjligheten att själv testa på scratching samt att titta på ett par exempel där DJs och andra musiker framför med systemet.


Kahl Hellmer - ViKnock: Att knacka på en virtuell dörr

Med hjälp av vårt /motion capture/-system och ett flertal markörer placerade på kroppen kan vi mäta rörelser för att både kunna ge ljudåterkoppling till rörelserna i realtid. Vi kan i efterhand även göra mer avancerade analyser samt grafiskt representera inspelat data. I denna demo placeras markörerna på en persons hand och arm för att demonstrera ljudåterkoppling i realtid vid knackning på en virtuell dörr.


Svante Granqvist - Högtalare med olika filter

Inuti vanliga hifi-högtalare sitter det ett delningsfilter som fördelar ljudet till högtalarelementen. Att beräkna delningsfiltren är inte trivialt och de bör skräddarsys till elementkombinationen. Eftersom filtret inte syns är delningsfiltret dock en av de första delarna som drabbas av kostnadsoptimering. På demonstrationen får du höra vilken skillnad olika delningsfilterlösningar kan göra för ljudet.


Erwin Schoonderwaldt - Stråkrörelser i fiolspel

På vilket sätt bildar fiolinisten ljud med hjälp av stråken? En bra ton kräver en raffinerad dosering av stråkens hastighet, tryck som utövs på strängen, osv. Mätning av stråkrörelser ger en tydlig bild på fiolinistens färdigheter, och avslöjar många subtila aspekter av interaktionen mellan spelaren och sitt instrument.


Sten Ternström - Röst-kartan

Ett fonetogram är ett diagram som visar röstens omfång i styrka och tonhöjd. Användaren ”målar” med sin röst en så stor yta som möjligt på datorns skärm. Olika röstkvalitetsmått kan färgkodas i den resulterande ”röstkartan”. Mätmetoden används inom logopedisk och foniatrisk forskning och ofta även kliniskt i röst- och talvården. På KTH använder vi fonetografen som ett verktyg för att kartlägga sångares röstegenskaper, senast i en avhandling av Anick Lamarche.